Sammanfattning från styrelsen den 24 april
På styrelsemötet valdes Robert Beronius (L), Norrtälje, in i valberedningen efter Gunilla Grudevall Steen (L) som avsagt sig sitt uppdrag. Styrelsen beslutade att den fortsatta beredningen av en eventuell ny avgiftsmodell för Storsthlm tas upp igen vid kommande möten under våren. Ett remissvar antogs på Länsstyrelsens klimat- och energistrategi där Storsthlm bland annat efterlyser en tydligare rollfördelning för genomförandet och att strategin positioneras som ett kunskapsunderlag. Styrelsen fick också en lägesrapport om arbetet inom den gemensamma gymnasieregionen, där fokus under året varit att stärka likvärdigheten och ta fram nya mål. Dessutom informerades om att gymnasieantagningssystemet Indra nu ingår i den nationella Handslagsprocessen.
Här beskrivs kort några av ärendena från mötet.
Läs om ärendena i sin helhet och protokollet här.
Ny ledamot i Storsthlms valberedning
Robert Beronius (L) Norrtälje, valdes till ledamot i valberedningen efter Gunilla Grudevall Steen (L), som avsagt sig uppdraget.
Fortsatt beredning av frågan om alternativ avgiftsmodell för Storsthlm
Styrelsen gav under våren 2023 kansliet i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag till eventuell ny avgiftsmodell. Frågan bedömdes behöva ytterligare beredning och bordlas därför till vårens återstående möten för arbetsutskott och styrelse.
Remissvar på Klimat- och energistrategi för Stockholms län 2025-2030
I sitt remissvar till Länsstyrelsen Stockholm välkomnar styrelsen den nya strategin och ser den som ett viktigt kunskapsunderlag samt en bra vägledning för kommunerna och andra aktörer i omställningsarbetet. Strategin ger en tydlig inriktning för länets centrala klimat- och energifrågor och understryker vikten av samverkan mellan olika aktörer.
· Storsthlm efterfrågar en tydligare positionering av strategin som ett kunskapsunderlag snarare än en strategi, som definitionsmässigt normalt behöver såväl resurser som plan för implementering. Med det tydliggörandet kan missförstånd om dess funktion och påverkan på kommunernas arbete undvikas.
· Storsthlm efterfrågar en tydligare rollfördelning för genomförandet, där det klargörs vilket reellt ansvar Länsstyrelsen och andra involverade har i och med strategin. Länsstyrelsen bör även tydliggöra sitt påverkansarbete mot statliga myndigheter utifrån regionala förutsättningar, i strategin.
Rapport över arbetet i den politiska styrgruppen Gemensam gymnasieregion
Styrgruppens ordförande Tomas Selin (C), Huddinge, deltog och gav en närmare presentation av det underlag som sänts ut inför styrelsemötet.
Under 2024 har styrgruppens arbete framför allt handlat om att ta fram förslag på nya mål för den gemensamma gymnasieregionen, att i den årliga processen med prislistan lägga förslag för att öka likvärdigheten och stärka förutsättningarna för ett kompensatoriskt arbete genom ett höjt strukturtillägg. Två regionala dialoger har genomförts med teman ”Planering och dimensionering” respektive ”Genomströmning i gymnasieskolan”. Länets samtliga nämndordföranden med ansvar för gymnasieskolan deltog i ett möte som arrangerats specifikt för denna målgrupp.
I planeringen för innevarande år 2025 återfinns bland annat att ta fram mätindikatorer för gymnasieregionens mål, att inkorporera gymnasiet tydligare i Kompetensarena Stockholm och att fortsätta utveckla planerings- och dimensioneringsarbetet.
Samtliga ordförande i de politiska styrgrupperna kommer successivt att rapportera och delta på kommande styrelsesammanträden under året.
Rapport över arbetet inom Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS)
Under 2024 har RSS bidragit till kompetensutveckling, forskning och samverkan inom socialtjänsten. 2025 fokuseras arbetet på stöd i implementeringen av den nya socialtjänstlagen, effektivisering av kunskapsstyrningen och strategisk användning av statliga resurser. Arbetet med Yrkesresan fortsätter.
Nytt 2025 är att RSS tilldelas egna statliga stimulansmedel i syfte att stödja kommunerna i omställningen till ny socialtjänstlag och kunskapsutveckling inom äldreomsorgen, med fokus på demenssjukdom.
Stimulansmedel God och nära vård - utfall 2024 och ny förordning 2025
Som en del i omställningen till en god och nära vård har statsbidrag fördelats till kommuner och regioner. Fram till 2024 har fördelningen skett via en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Under året har stimulansmedlen använts till olika insatser i kommunerna och till vissa länsövergripande aktiviteter.
Från 2025 regleras bidraget genom en ny förordning, där varje kommun och region själva rekvirerar medel från Socialstyrelsen. Ett flertal stockholmskommuner har uttryckt en oro för hur den nya förordningen tolkats av Socialstyrelsen. Diskussioner med Socialstyrelsens ledning pågår i frågan, som även har diskuterats på kommundirektörs- och socialchefsmöten under våren.
Stimulansmedel Psykisk hälsa - utfall 2024 och aktiviteter 2025
Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har årligen tecknat överenskommelser för psykisk hälsa och suicidprevention som bland annat innebär möjligheter för länen att ta emot statliga stimulansmedel för gemensamt utvecklingsarbete. Överenskommelsen 2024 innebar knappt 146 miljoner kronor till länet.
Överenskommelsen 2025 innebär knappt 81 miljoner kronor till länet, för länsgemensamt lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Efter beslut i Vård i samverkan (VIS) tjänstestyrgrupp används en del av medlen till länsgemensamma satsningar (tillsammans med regionen), en del tilldelas Region Stockholm och en del tilldelas kommunerna i länet för arbete inom överenskommelsens insatsområden.