I Stockholms län bedrivs ungdomsmottagningsverksamhet i samverkan mellan kommunerna i länet och Region Stockholm. Sedan mars 2021 gäller en överenskommelse för hur parterna ska samverka för att skapa förutsättningar för en likvärdig, jämställd och jämlik ungdomsmottagning.
Ungdomsmottagningar riktar sig till ungdomar i åldern 12–22 år och bedrivs i samverkan mellan kommun och Region Stockholm. Kommunen som ansvarar för kuratorsinsatser och regionen ansvarar för barnmorske- och läkarinsatser.
Ungdomsmottagningarnas uppdrag är att bland ungdomar främja en god och säker sexuell hälsa, stärka identitets- och personlighetsutveckling samt förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa och sociala problem. Uppdraget omfattar även att bedriva ett utåtriktat hälsofrämjande arbete. Mottagningarna ska vara en arena för ungdomarna, som är lättillgänglig och där deras behov och lokala förutsättningar är i fokus.
Ett led i ett utvecklingsarbete för samverkan mellan kommunerna i länet och Region Stockholm gällande ungdomsmottagningarna har pågått sedan 2018. Storsthlm har varit ett stöd till kommunerna där en del i arbetet har varit att ta fram en gemensam överenskommelse för hur ungdomsmottagningarna ska bedrivas i Stockholms län.
Samverkan mellan länets kommuner och Region Stockholm kring Stockholm läns ungdomsmottagningar
Överenskommelsen mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm gäller sedan mars 2021. Den beskriver tydligt hur kommunerna och regionen ska bedriva och arbeta med ungdomsmottagningarna i länet. Överenskommelsen skapar förutsättningar för att alla ungdomar ska mötas av en likvärdig, jämställd och jämlik vård – oberoende av var de bor eller vilken mottagning de besöker. Den är också tänkt att vara ett stöd för ungdomsmottagningarna i hur de ska organisera sig och utföra verksamheten.
Överenskommelse - Stockholms läns ungdomsmottagningar
Arbetsbeskrivning och rutin för kuratorer på ungdomsmottagningar
Det är kommunen som ansvarar för kuratorsinsatser på en ungdomsmottagning. Kopplat till överenskommelsen finns det framtaget en arbetsbeskrivning för kuratorer samt en rutin för hur kurator ska gå tillväga när en orosanmälan behöver göras.
Kuratorers arbetsuppgifter på en ungdomsmottagning
Rutin för kuratorer på ungdomsmottagningar i Stockholms län
Länsövergripande samverkan och uppföljning
Samverkan och samarbete är centralt i ungdomsmottagningens arbete och sker på flera nivåer. Tillsammans ansvarar Storsthlm och Region Stockholm för en viss länsövergripande samordning på ungdomsmottagningarna.
Länsgemensamma stimulansmedel till ungdomsmottagningarna
Som grund till årets (2022) länsgemensamma stimulansmedel ligger Regeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) överenskommelse Insatser inom området psykisk hälsa 2021–2022. De länsgemensamma stimulansmedlen fördelas enligt fyra olika satsningar, varav en av de är ungdomsmottagningar för att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa bland barn och unga.
Storsthlm och Region Stockholm har arbetat fram ett förslag hur dessa medel kan användas och beslut om den övergripande inriktningen har fattats av tjänstemannastyrgruppen Sammanhållen vård och omsorg.
Så får stimulansmedlen användas
Stimulansmedlen ska användas så att de överensstämmer med överenskommelsens syfte. Inom detta område är syftet att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa bland barn och unga inom ramen för ungdomsmottagningarnas verksamhet.
Utvalda områden nedan för riktade insatser är i linje med överenskommelsens intentioner och i linje med vad som efterfrågas i rapportering till SKR.
- Samverkansinsatser: Det kan till exempel vara tvärprofessionella insatser inom ungdomsmottagningen och insatser som sker i samverkan med en annan eller flera andra ungdomsmottagningar och verksamheter.
- Barn och ungas delaktighet och inflytande: Kan till exempel vara insatser som främjar barn och ungas delaktighet och inflytande i den verksamhet som unga tar del av på ungdomsmottagningen. Ett annat exempel kan vara insatser som främjar barn och ungas inflytande i hur ungdomsmottagningen utformar sin verksamhet.
- Tillgänglighet till insatser som främjar psykisk hälsa: Exempel på insatser är fysisk tillgänglighet, så som ungdomsmottagningens placering och utformning. Det kan även vara att anpassning av insatser så att de passar fler grupper av unga, särskilt de grupper som bedöms ha behov men som idag inte i så stor utsträckning får del av ungdomsmottagningarnas insatser. Ett annat exempel är att insatser som främjar psykisk hälsa på andra sätt är lättare att ta del och få tillgång till.
- Omställning av verksamhet: Det kan handla om merkostnader som uppkommit i samband med att driften av den egna mottagningen förändrats eller är på väg att förändras.
Länsgemensamma stimulansmedel till kommunerna för ungdomsmottagningarna (pdf)
