2021-03-15

Ska vi fortsätta vara en tillväxtregion måste nya arbetstillfällen skapas

Meeri Wasberg (S) är kommunstyrelsens ordförande i Haninge kommun, med drygt 93 000 invånare. Vi har pratat med henne om vilka möjligheter och utmaningar som tillväxten innebär för Haninge och för Stockholmsregionen.

Uppdragsbild

Meeri Wasberg, KSO i Haninge

Haninge har länge varit en växande kommun i närheten av storstaden. Har ni märkt att era kvalitéer så som skärgårdskommun med stora glesbygdsområden har blivit extra eftertraktade nu, i spåren av pandemin?

Pandemin har såklart snabbat på digitaliseringen och förändrat vardagen för många människor som i olika utsträckning kunnat arbeta hemmavid. Det Haninge erbjuder i form av skärgård, fantastisk natur i kombination med att vi bygger stad skapar än mer attraktivitet när det går att kombinera med livspusslet. I spåren av pandemin kan vi konstatera att vi dels har haft en kraftig ökning av besök vid många av våra utflyktsmål, dessutom hade Haninge ett inflyttningsnetto som förra året överskred vår stora granne i norr. Så ja, Haninges kvalitéer som utflyktsmål och som plats att bosätta sig på är attraktivare än någonsin.

Vilka möjligheter och utmaningar innebär tillväxten för er del?

Den starka tillväxten som vi har i Haninge ger såklart bättre ekonomiska förutsättningar. Samtidigt gäller det att se till att ingen lämnas efter när Haninge växer, varje individ ska efter egen förmåga ha möjlighet till det goda livet. Bostadsbyggande är en viktig del men livet mellan husen är minst lika viktigt. Därför måste skola, näringsliv, kultur- och föreningsliv ges de rätta förutsättningarna. Vi ser även att våra stora målgrupper nu och på sikt är barn och unga mellan 0-19 år och seniorer över 80 år. Därför måste vi bygga nya skolor och vård- och omsorgsboenden. Personalförsörjning blir som en konsekvens av detta en given utmaning där vi ständigt behöver arbeta för att bibehålla vår status som en attraktiv arbetsgivare i Stockholmsregionen.

Vad behöver näringslivet för att utvecklas framåt?

Det är ett batteri av åtgärder som idag görs i Haninge för att stärka näringslivets förutsättningar att utvecklas, men det går alltid att göra mer. Det handlar om att ligga steget före och identifiera ny företagsmark, ha smidiga planprocesser men även om mjuka värden som att dialogen mellan kommun och näringsliv ska flyta på. Trots att tillväxten i Haninge kommun är relativt hög finns det de som står utanför arbetsmarknaden, en delförklaring till detta är bristande matchning mellan arbetssökandes kompetens och företagens behov. Därför gör vi i Haninge nu en flerårig satsning på kostnadsfri affärsutvecklings- och rekryteringsstöd till lokala företag för att därigenom kunna skapa cirka 1000 jobb under uppdragstiden. Därutöver jobbar vi aktivt med utbildningsutbudet i såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen. Senaste tillskottet är Fredrika Bremergymnasiets certifiering till motorbranschcollege.

Om man ser på satsningen på affärsutvecklings- och rekryteringsstöd ur ett regionalt perspektiv, på vilket sätt bidrar det till hela regionens utveckling?

De bästa idéerna är oftast stulna. Liknande satsning på affärsutvecklings- och rekryteringsstöd till företag har gjorts i Botkyrka kommun med goda resultat. Pandemin har blottat brister i vår gemensamma välfärd, i vår krisberedskap och inte minst inom äldreomsorgen och tillgången på geriatrisk vård, men den har även synliggjort ekonomins beroende av vanliga hushålls köpkraft. I spåren av pandemin är det därför av yttersta vikt att kommuner och regionen tillsammans med andra myndigheter gör sitt yttersta för att stärka förutsättningarna för en fortsatt utveckling av det lokala näringslivet och skapandet av nya jobb. Ska Stockholmsregionen fortsätta vara en tillväxtregion att räkna med gäller det att nya arbetstillfällen skapas, då tror jag att kommunerna kommer att spela en än viktigare roll framöver!

Avslutningsvis, vilka regionala frågor tycker du är viktigast att kommunerna samarbetar kring?

Det finns många frågor som skulle vinna på ett mer sammanhållet strategiskt arbete. Det handlar om allt från hårda infrastrukturfrågor så som Tvärförbindelse Södertörn och elektrifiering av väg 73 till mjuka infrastrukturfrågor som hur sjukvården ska kunna tillgängliggöras i hela regionen. Jag skulle gärna se att frågan om på vilket sätt sjukvården kan göras mer nära tillgänglig till våra invånare fick en mer central placering i regionens strategiska arbete. Det finns en regional obalans när det gäller hälso- och sjukvård som måste rättas till för att det goda livet ska kunna bli möjligt för alla.