Här samlas alla överenskommelser och rekommendationer efter område; social välfärd och hälsa, utbildning och arbetsmarknad, samhällsbyggnad och miljö samt digitalisering.
Överenskommelse:
Rekommendation:
Femton av länets kommuner har träffat en överenskommelse gällande bibehållet kostnadsansvar vid flytt till särskilt boende för äldre. Det främsta syftet är att underlätta för våra medborgare att söka sig till särskilt boende i annan kommun. Den nya överenskommelsen ska göra det enklare att planera och budgetera kring in- och utflyttning, vilket både underlättar handläggningen och minskar risken för platsbrist och konkurrens mellan kommunerna. Dessutom främjas förutsättningarna att starta nya, profilerade boenden.
Enligt lagen om färdtjänst (1997:736) ansvarar kommunen för att tillhandahålla medborgarna en färdtjänst av god kvalitet. Kommunerna får efter en överenskommelse med trafikhuvudmannen i länet överlåta sina uppgifter enligt lagen om färdtjänst. Länets kommuner har sedan år 1977 genom avtal överlåtit åt Region Stockholm (tidigare Stockholms läns landsting) att ansvara för färdtjänsten. Färdtjänst, den särskilda kollektivtrafiken, finns för alla medborgare som har väsentliga svårigheter att åka med den allmänna kollektivtrafiken. Parterna är eniga om målet att erbjuda den enskilde resenären ett resande på så lika villkor som möjligt jämfört med den som åker med den allmänna kollektivtrafiken. Personer med olika funktionshinder ska möjliggöras att i större utsträckning kunna använda den vanliga kollektivtrafiken. En förbättrad tillgänglighet leder till integration, normalisering och större oberoende för alla resenärer.
Länets kommuner överlåter genom avtal åt Region Stockhom (tidigare Stockholms läns landsting) att ansvara för färdtjänsten. Samtliga kommuner i länet har sedan 1 jan 2010 tecknat ett färdtjänstavtal med Region Stockholm (tidigare Stockholms läns landsting). Parterna gjorde 2017 en uppföljning av avtalet, bland annat mot bakgrund av förändrad lagstiftning.
Barnen som vistas på sjukhus eller institution som är knuten till sjukhus är både patienter och elever och omfattas av lagstiftningen inom både hälso- och sjukvården och skolan. Enligt skollagen ska den kommun där sjukhuset eller institutionen är belägen anordna den särskilda undervisningen. Elevens hemkommun ska ha kvar sitt uppföljningsansvar för sina skolpliktiga elever.
Förtydligande av ansvar för medicinsk fotvård och logoped är nödvändigt eftersom detta inte framgår av lagstiftningen. I kommunens respektive landstingets ansvar för insatserna medicinsk fotvård respektive logoped ingår det gängse ansvar som de båda huvudmännen har inom sina respektive hälso- och sjukvårdsområden.
Överenskommelsen innehåller ansvarsfördelning, kostnader för bårhusförvaring och administrativa rutiner gällande bårhusförvaring på landstingens bårhus. Målgruppen är personer som avlidit inom särskilt boende där kommunen är sjukvårdshuvudman. Kostnader, rutiner och ansvarsfördelning tydliggörs och syftar till en enhetlig hantering för alla kommuner i länet.
Landstinget och kommunerna ska enligt Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763) § 8b och Socialtjänstlagen (2001:43) 5 kap, § 9a ha gemensamma överenskommelser kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med överenskommelsen är att uppnå bästa möjliga livskvalitet och funktionsnivå i vardagslivet för den enskilde som är i behov av huvudmännens insatser samt bidra till att minska sjuklighet och dödlighet samt förebygga suicid för målgrupperna.
Från den 1 januari 2018 gäller nya regler i socialtjänstlagen (2001:453), (SoL), och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), (HSL). Lagändringen innebär bland annat att kommunerna och landstinget ska ingå en överenskommelse om samarbete i fråga om personer som missbrukar spel om pengar. Överenskommelsen är ett tillägg till de regionala överenskommelserna mellan Region Stockholm (tidigare Stockholms läns landsting) och kommunerna i Stockholms län: Samverkan kring personer med missbruk/beroende (2017) och Samverkan kring personer med psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning (2012). Överenskommelsens syftar till att förbättra förutsättningarna för personer med ett missbruk/beroende av spel om pengar att få vård, stöd och behandling, att förbättra information, råd och stöd till anhöriga/närstående samt att utveckla samverkan mellan kommunerna och landstinget.
Kommunen och landstinget ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) ingå överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet är att personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Målet är att den enskilde får vård och insatser som är samordnade mellan kommunens och landstingets verksamheter. Verksamheterna inom kommun och landsting har ett gemensamt ansvar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra.
Överenskommelsen om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning behöver kompletteras eftersom behoven hos äldre är komplexa. Huvudmännen ska tillsammans komplettera de lokala samverkansöverenskommelser mellan kommunala och landstingsfinansierade verksamheter som beskrivs i samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning (se sid. 8). Kompletteringarna ska definiera målgruppen, tydliggöra ansvaret för omsorgen i förhållande till den enskildes behov av vård och insatser, samt ange gemensamma mål och rutiner för samverkan. De lokala samverkansöverenskommelserna bör beskriva vilka insatser som ska göras gemensamt för att öka medarbetarnas kompetens när det gäller att möta målgruppens behov.
Med stöd av lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, vilken innebär att patientnämndsverksamhet ar obligatorisk även for kommunerna, åtar sig Patientnämnden i Stockholms Iän handläggning av sådana ärenden som är hänförliga till den hälso- och sjukvård som kommunerna bedriver. Kommunerna förbinder sig att informera invånarna om patientnämnden och dess verksamhet.
BUS – överenskommelsen syftar till att tydliggöra ansvaret och att beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. Överenskommelsen riktar sig huvudsakligen till ledningen inom kommunernas och landstingets förvaltningar och verksamheter. BUS-överenskommelsen ska tillsammans med andra riktlinjer och överenskommelser stödja det lokala gemensamma arbetet mellan kommunens och landstingets verksamheter. Varje huvudman är här skyldig att följa lagstiftningen och att samverka så att inget barn blir utan det stöd som barnet har rätt till.
Överenskommelsen syftar till att främja den enskildes/patientens autonomi, beslutsförmåga, delaktighet och integritet, samt hög patientsäkerhet. Vidare syftar den till att parterna ska ha en gemensam tolkning av begreppet egenvård. Ett annat syfte är att tydliggöra hälso- och sjukvårdens ansvar för bedömning, planering och uppföljning av egenvård samt att ange vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Målgruppen är individer som oavsett ålder kan ansvara för egenvård men inte har förmåga att helt eller delvis utföra den och därför behöver praktisk hjälp med sin egenvård.
Den 1 januari 2018 trädde lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Samtidigt upphävdes lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Mot denna bakgrund fastslås i överenskommelsen länsövergripande ramar för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Stockholms län, i enlighet med lagens intentioner, samt en modell för tillämpning av kommunernas betalningsansvar.
Detta dokument är gemensamt för Region Stockholm och länets 26 kommuner. Det ska ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser. Syftet är att skapa förutsättningar för en likvärdig, jämställd och jämlik ungdomsmottagningsverksamhet för länets ungdomar, samt vara ett stöd för ungdomsmottagningarna i organiseringen och utförandet av verksamheten. Syftet med dokumentet är även att ligga till grund för en god samverkan mellan kommunerna i Stockholms län samt Region Stockholm. Dokumentet riktar sig huvudsakligen till ledningen inom kommunernas och regionens förvaltningar och verksamheter.
Syftet med överenskommelsen är att förtydliga det för landsting och kommun gemensamma ansvaret för uppsökande verksamhet (munhälsobedömning och munvårdsutbildning). Den uppsökande verksamheten ingår som en del i tandvårdsstödet för vissa äldre och funktionshindrade, som infördes den 1 januari 1999. Den berättigade ska få minimerat besvär från tänder och munslemhinna, bibehålla relevant tuggförmåga och utseende. Munhälsotillståndet ska inte försämra allmäntillståndet och inte ge upphov till utökat omvårdnadsbehov.
Samverkan mellan huvudmännen är en förutsättning för att säkerställa en god kvalitet i vården och omsorgen för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående. Syftet med denna överenskommelse är att den ska utgöra en grund och ett stöd för det gemensamma arbetet mellan kommunen och landstinget på lokal nivå. Målsättningen är att denna överenskommelse ska leda till att skriftliga lokala riktlinjer/rutiner/program, nedan kallat lokala program, utarbetas i samtliga kommuner i Stockholms län. Dessa ska utarbetas i samverkan mellan kommunens och landstingets lokala utförare oavsett driftsform. De lokala programmen ska tydliggöra ansvars- och rollfördelning mellan berörda aktörer samt beskriva former för samverkan kring den enskilde.
För att skapa en sammanhållen vård och omsorg för olika målgrupper i samhället krävs samverkan mellan kommun och landsting/region. Denna överenskommelse gäller för alla kommun- och regionfinansierade verksamheter. Målgruppen för överenskommelsen är personer 65 år och äldre. Det övergripande syftet med överenskommelsen är att den ska utgöra en grund och ett stöd för det gemensamma arbetet mellan kommunerna och regionen på lokal nivå, samt klargöra ansvarsgränserna. Det övergripande målet är att de enskilda/patienterna får en sammanhållen och individanpassad vård och omsorg efter sina behov, upplever vård och omsorg som trygg och säker och får vård och omsorg av god kvalitet, genom god samverkan mellan kommun- och regionfinansierade verksamheter. Utöver dessa övergripande mål anges specificerade mål i respektive delöverenskommelse.
Det är den kommun som en person bor och vistas i som är ansvarig för att ge stöd till personen enligt Socialtjänstlagen (SoL). När det gäller en person i hemlöshet, som inte är stadigvarande bosatt någonstans, kan det ibland uppstå svårigheter kring var personen ska söka stöd. I Stockholms län finns det många personer och familjer som saknar stadigvarande boende och flyttar mellan kommunerna i länet. Detta gör att det ibland uppstår skilda meningar mellan kommunerna kring vilken kommun som har ansvar för stöd till personen. Det kan leda till att personer hamnar i kläm eller inte får rätt stöd i tid. För att underlätta för kommunerna att komma överens och sätta personens behov i fokus finns denna överenskommelse som en praktisk vägledning.
Klara och tydliga regler för kostnadsansvar som skapar förutsättningar för en trygg och säker användning av läkemedelsnära produkter med fokus på
behandlingen och nyttan och inte på vem som ska betala.
Överenskommelsen ska tydliggöra kostnadsansvaret för respektive huvudman – kommun respektive Region Stockholm (tidigare Stockholm läns landsting). Överenskommelsen gäller sedan 2013.
Avtalet reglerar Gymnasieantagningen Storsthlm och dess tjänster, dvs tjänsten som kommunernas antagningskansli för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år samt tjänsten gällande administrativ drift av Ungdoms- och Elevdatabasen, UEDB.
För program som omfattas av gymnasieregionens samverkansavtal använder skolhuvudmännen gemensamma riktlinjer för bedömning av tilläggsbelopp för extraordinärt stöd och en gemensam modell för nivåindelning av stödbehov och ersättningsbelopp. UEDB används för administration både för extraordinärt stöd och för modersmålsundervisning.
Samverkansavtalet syftar till att utifrån skollagens och gymnasieförordningens bestämmelser skapa bästa möjliga förutsättningar för en samverkan för elevernas bästa och underlätta och stimulera en verksamhet av hög kvalitet där fokus ska ligga på fritt val, ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Avtalet syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar att tillgodose utbildningsbehoven i hela den region där de samverkande parterna ingår.
En för kommunerna gemensam princip och handläggning som innebär att en studerande som flyttar till annan kommun får fullfölja påbörjad utbildning och att kostnadsansvaret följer den studerande.
Kommunernas samverkan med lärosäten och skolhuvudmän syftar till att stärka lärarutbildningarnas kvalitet, bidra till lärares kompetensutbildning och skolans verksamhetsutveckling samt stimulera till gemensamma forsknings- och utvecklingsarbeten. Ett digitalt samverkansverktyg är framtaget för ändamålet, VFU-portalen.
Grundtanken är att kommunernas samarbete genom denna överenskommelse ska göra det möjligt att samla studerande med samma yrkesbakgrund hos en anordnare. En permanent samordnartjänst är inrättad, där en av länets kommuner fungerar som “värdkommun”.
Syftet med avtalet är att stärka den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet, bidra till vårdgivarnas kompetensutveckling och stimulera till gemensamma forsknings- och utvecklingsarbeten.
Den 1 juli 2014 infördes ett förtydligande i skollagen att kommuner och rektorer ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Storsthlm har tillsammans med kommunerna tagit fram en modell för resursfördelning som följer intentionerna i propositionen. I samband med att kommunerna har fattat beslut om ett nytt samverkansavtal fr o m 2015 har ett strukturtillägg införts, som syftar till att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd.
Syftet med kommunernas samverkan kring en vuxenutbildningsregion är att ge medborgarna tillgång till ett brett utbildningsutbud inklusive stödfunktioner och att dessa ska hålla en kvalitet som lever upp till arbetslivets, högskolans och samhällets kompetenskrav. Samarbetet ska stimulera såväl en pedagogisk kvalitativ utveckling som ett optimalt resursutnyttjande där både utbildningsanordnare i kommunal och enskild regi ingår.
Överenskommelsen syftar till att klargöra kostnadsfördelning mellan Region Stockholm (tidigare Stockholms läns landsting) och kommunerna för hjälpmedel i kommunens barnomsorg.
Överenskommelsen syftar till att klargöra kostnadsfördelning mellan Region Stockholm (tidigare Stockholms läns landsting) och kommunerna för hjälpmedel i skolan.
Kommunerna i Stockholms län (undantaget Vallentuna kommun) samt Håbo kommun, Uppsala län, samverkar kring den kommunala energi- och klimatrådgivningen, som erbjuder kostnadsfri rådgivning till privatpersoner, företag och organisationer. Samarbetet ska sträva efter att skapa förutsättningar för insatser som bidrar till att minska regionens negativa klimatpåverkan.
Status(2021-03):
Håbo har valt att gå ur överenskommelsen för att istället ansluta till Uppsala läns överenskommelse.
Vallentuna har valt att gå in i den nya överenskommelsen som nu håller på att tas fram.
Överenskommelsen mellan Storsthlm, Länsstyrelsen Stockholm och kommunerna ska effektivisera framförallt tillsynen inom miljö- och hälsoskydd samt livsmedel, genom att samutnyttja medverkande aktörers kompetens och resurser. Överenskommelsen ska säkra en likvärdig bedömningsgrund utifrån rådande lagrum.
Genom samverkan mellan kommunerna/deras VA-huvudman, Länsstyrelsen Stockholm och Tillväxt- och regionplaneförvaltningen vid Region Stockholm, ska Stockholms läns kommunaltekniska VA-lösningar utvecklas så att de möter framtida behov och bidrar till att utveckla regionen på ett hållbart sätt.
Överenskommelsen syftar till att över tid säkra en hållbar, effektiv samverkan och få en ökad gemensam förmåga att hantera samhällsstörningar i Stockholmsregionen. Den gemensamma funktionen utgörs av ett samordningskansli som bemannas genom inlån av personal från aktörerna.
Samverkan för att effektivisera och utveckla kommunernas kart- och mätverksamheter samt möte behovet av kvalitativa geodata och GIS-tjänster. Storsthlms Geodataråd ska vara Stockholms läns gemensamma forum för grundläggande geografiska data och verksamhetsutvecklande GIS-projekt.
Övergripande mål är kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kommunala förvaltningar, avfallsbolag och återvinningsföretag. Man vill skapa samsyn kring strategiska avfallsfrågor med syfte att utveckla avfalls- hanteringen både i kommunerna och regionen samt att utveckla tillämpning av producentansvaret i länet.
Principerna är centrala i det digitala samarbetet mellan länets kommuner och Region Stockholm och syftar till att ge en grund för säker och effektiv digital kommunikation i Stockholms län. Principerna ska beaktas vid upphandling, ny- och vidareutveckling samt förvaltning av e-tjänster och system.
Projektet, som löper ut årsskiftet 20/21, ska främja ökad tillväxt i regionen hos små och medelstora företag (SME) inom området digital teknik. Samtidigt ska projektet stödja äldre att klara sig med god livskvalitet genom utvecklade digitala lösningar, samt att förvaltningarna ska få tillgång till nya metoder och arbetssätt. Ett samarbetsavtal är tecknat med Tillväxtverket, sökande är Stockholm stads Äldreförvaltning, samarbetsparter är fyra kommuner, Region Stockholm, Storsthlm, ett svenskt forskningsinstitut, en branschorganisation och två privata företag.