Gymnasiebehovsrapporten fyller tio år
Den 24 maj släpps den tionde upplagan av gymnasiebehovsrapporten. Den ger en samlad bild av hur många elever i Stockholmsregionen som börjar gymnasiet, hur de rör sig under utbildningstiden och hur många som tar examen. Britt-Marie Holmström har arbetat med rapporten i sju av dessa år, och vi har ställt några frågor till henne om den.
Hur har rapporten utvecklats under dessa år?
- Rapporten har växt i omfång en hel del under dessa år, från att år 2018 har varit 30 sidor så är årets upplaga drygt 50 sidor. Det som tillkommit är främst de tolv sidor som visar utbud, antagning, antal 16-åringar med mera. Det är delregionala uppgifter som funnits med i rapporten sedan 2020. Två avsnitt som funnits med från början men som fått mer utrymme de senaste åren är de som handlar om introduktionsprogram respektive anpassad gymnasieskola.
Vad är nytt i år?
- Det finns två nya avsnitt i år: ”Att göra ett gymnasieval” som beskriver en rapport från Ungdomsbarometern samt ”Yrkesvuxutbildning i Stockholms län 2024”.
Varför är gymnasiebehovsrapporten så viktig?
- Förhoppningen är att rapporten ska ge gemensamma fakta som blir ett användbart underlag för samtliga huvudmän för gymnasieutbildningen i gymnasieregionen, såväl kommunala som fristående. Redovisningarna per kommunkluster gör bilden tydligare och kompletterar totalbilden över denna stora region. När den förväntade elevutvecklingen visar en nedgång inom några år så blir det än viktigare att ha en gemensam bild som underlag för diskussioner om hur utbud och dimensionering ska ske framåt.
Hur har det varit att jobba med rapporten?
- Det är alltid intressant att jobba med denna rapport. Det kräver en relativt stor arbetsinsats med det känns också som en meningsfull insats. Under dessa sju år har även Johanna Ström, Rebecka Colt och nu senast Anna Engkvist varit projektansvariga. Det är ett jobb som kväver att man är fler än en så att man kan bolla kan ideer med varandra.
Rapporten släpps i samband med en regional dialog om gymnasieregionens dimensionerings- och planeringsarbete. Läs mer om den regionala dialogen här.