Länets demografi har lett till att gymnasieskolan haft en kraftig tillväxt det senaste decenniet. Antalet elever i skolår ett till tre i nationella program har ökat med mer än 27 procent, det vill säga 17 000 elever, mellan läsåren 2013/14 och 2024/25. I stort sett hela tillväxten har skett inom de studieförberedande programmen. Antalet elever inom yrkesprogrammen har ökat med färre än tusen elever över hela perioden. I förhållande till årskullarna har andelen elever inom yrkesprogram därmed minskat markant under perioden.
Diagram: Elever per inriktning på högskoleförberedande program och yrkesprogram
Den andelsmässiga minskningen av elever i yrkesprogram i länet ser likadan ut i länet som i riket i sin helhet. Skillnaden mot övriga riket är att det redan för drygt tio år sedan var en betydligt lägre andel i yrkesprogram i Stockholms län jämfört med i övriga riket.
Diagram: Andel elever i yrkesprogram, Stockholms län och riket, 2011–2024
Förändringarna avseende val till program har varierat mer över tid utöver att en större andel elever antas till studieförberedande program. Exempelvis har naturvetenskapliga programmet och estetiska programmet minskat sina andelar, vilket även har stor betydelse räknat i antal elever. Ekonomiprogrammet och Försäljnings- och serviceprogrammet är de program som haft en markant tillväxt både i andelar och i antal räknat. I följande tabell visas förändringar per program de senaste tio åren. Elevkullarnas tillväxt de senaste tio åren har kompenserat för en sviktande trend i många program. Därför är det ungefär lika många elever som studerar i yrkesprogram i dag som för tio år sedan trots att yrkesprogram blivit mindre populära. Kolumnen längst till höger beskriver förändringens betydelse viktad med antalet elever i dag. Det är således ett analytiskt mått och inte beskrivning av den antalsmässiga förändringen.
Tabell: Antal elever på nationella program och tillväxt
Frågor om yrkesutbildningarnas attraktivitet och arbetsmarknadens skriande brist på yrkesutbildade är alltjämt aktuella. Det finns ingen enkel och precis förklaring till varför en mindre andel av eleverna ansöker och antas till yrkesprogram samtidigt som arbetsmarknaden för flera av dessa är så god. Ett relativt lågt söktryck på yrkesutbildningar i Stockholms län bekräftar att utbudet av platser är god.
Vanligt förekommande förklaringar till elevers val är:
-
Det råder skillnad i status mellan yrkes- respektive studieförberedande program.
-
Det saknas kunskap om den goda arbetsmarknaden för yrkesutbildade.
-
Elever och deras föräldrar tror felaktigt att yrkesprogram begränsar möjligheter till fortsatta studier.
-
Ökad akademisering av föräldragenerationen, som under perioden är den generation som lämnade gymnasiet samtidigt som högre utbildning byggdes ut med start under mitten av 90-talet.
Rapport från Skolverket visar bristande valkompetens och stor tillit till jämnåriga
Skolverket publicerade hösten 2024 rapporten "Jag vet inte vad jag vill bli - eleverna om sina gymnasieval" https://www.skolverket.se/publikationer?id=13166. Där framkommer att elever inte har särskilt mycket kunskap om utbildning eller arbetsmarknad. De har inte heller en tydlig önskan om framtida jobb och karriär. Därför är många ungas avsikt att skaffa sig en bred utgång. Utgången anses vara som bredast via de studieförberedande programmen. Trender förstärks ytterligare genom att unga, enligt deras egna berättelser, väljer det som många andra elever väljer.
I rapporten berättar merparten av eleverna att yrkesprogrammen betraktas som val enbart för elever som vill ut i yrkeslivet snabbt, medan de högskoleförberedande programmen betraktas som alternativ för elever som kan tänka sig att plugga vidare på högskolan. De två programtyperna, yrkesprogram och högskoleförberedande, beskrivs även vara förknippade med status. Dessa uppfattningar går ut på att högskoleförberedande program är ett val för dem som har högre ambitioner och som strävar efter ”bättre jobb" i framtiden. Enligt rapporten ser det ut att vara svårt att från vuxenvärlden styra ungas uppfattning om yrkesutbildningar.
Många unga har större tillit, eller kanske rättare uttryckt intresse, till jämnåriga och lyssnar då mer på dem än på vuxna eller myndigheter. Ett exempel på det är viljan att tjäna pengar så snabbt och så enkelt som möjligt. Många unga väljer med den målsättningen ekonomiprogrammet som en snabb väg mot pengar och karriär. Hur de vill tillbringa de kommande tre åren, med vilken status och inte minst med vilka vänner är enligt rapporten tungt vägande faktorer inför val av gymnasieutbildning.
Gymnasieutbudets marknadslika struktur är svår att styra. Utifrån anordnarstrukturen och elevernas incitament för val är det logiskt att utbud och val förstärker varandra i en gemensam trend. Den gemensamma trenden stärks genom att marknaden svarar på elevers intressen och då allokeras mer resurser och ytterligare intresse i vissa delar av utbudet.
Utbudet är dock fortfarande komplett i länet. Särskilt i de delar av länet där många bor eller som det går relativt enkelt och snabbt att ta sig till på daglig basis. Trots de studieförberedande programmens trendande attraktivitet finns fortfarande ett generellt överskott av platser inom yrkesprogram. Kommunala och enskilda huvudmän ser således att det finns fortsatt utrymme att erbjuda dessa.