Totalt antogs 28 059 elever i slutet av augusti år 2024. 32 207 elever hade ansökt om plats i de nationella programmen. Av de 4 139 elever som inte antogs saknade 2 535 behörighet. Övriga 1 604 elever antogs inte av andra skäl, exempelvis för att meritvärdena var för låga för samtliga studievägar som eleven ansökt till.
Huvudmännen hade aviserat ytterligare fler än 3 000 platser utöver antagna elever. Att det finns fler platser än elever tillgängliga är logiskt i ett valfrihetssystem där många huvudmän har utrymme för tillväxt. Det är även en förutsättning för flexibilitet inom systemet i och med att program, skolor och klasser då är öppna för fler antagna i de fall platserna blir mer attraktiva än beräknat. Det saknas kunskap om huruvida de aviserade platserna som inte beläggs tar resurser i form av personal eller lokaler i anspråk.
70 procent av eleverna antogs på sina förstahandsval. Det är en ökning från 64 procent året innan. Sedan 2019 har andelen som antas på sitt förstahandsval varierat mellan 64 och 70 procent. Andelen som antogs på förstahandsvalet var lika stor inom högskoleförberedande program som inom yrkesprogram.
Söktryck
Söktryck innebär hur många elever som ansöker till en plats som sitt förstahandsval. Söktrycket var 82 procent för hela gymnasieregionen år 2024.
Elever antogs till 176 skolor. 44 skolor, det vill säga en fjärdedel, hade ett söktryck högre än 100 procent. Där fanns alltså färre platser än ansökningar. 37 procent av alla antagna elever antogs till dessa skolor med mycket högt söktryck. Av skolor med högt söktryck drevs 17 av kommunala huvudmän medan 27 av dem drevs av fristående huvudmän. Det fanns både stora och små skolor med såväl högt som lågt söktryck.
Kommunala huvudmän hade betydligt högre söktryck än fristående. 94 procents söktryck på de kommunala jämfört med 70 procent på fristående. Söktrycket var 87 procent på högskoleförberedande program och 65 procent på yrkesprogram.
Tabell: Söktryck per program
Inom program som övergripande hade lediga platser efter slutlig antagning fanns i flera fall inriktningar som blev fullbelagda.
Tabell: Inriktningar med högre söktryck än 100 procent
Ett fåtal inriktningar redovisas trots att de hade söktryck större än 100 procent. De är exkluderade med anledning av att de var lokala inriktningar med fåtal elever. Ordinarie inriktningar kan betraktas som likvärdiga, vilket gör att full beläggning i de speciella inriktningarna inte är av kritisk betydelse för gymnasieregionens försörjning av platser.
Här antogs eleverna 2024
Yrkesprogram ökar mest
28 059 elever i slutet av augusti 2024 innebär en ökning med en procent från föregående år och sex procent sedan år 2020. Den anmärkningsvärda demografiska förändringen gör att många program vuxit även om dess relativa popularitet inte nödvändigtvis ökade i samma takt.
22 241 elever (79 procent) antogs till högskoleförberedande program medan 5 818 elever (21 procent) antogs till yrkesprogram. Antagna inom högskoleförberedande program ökade med 162 elever medan yrkesprogrammen ökade med 209 elever. Den antalsmässigt större ökningen inom yrkesprogrammen avviker från den historiska trenden där högskoleförberedande program med tiden blivit alltmer attraktiva. Yrkesprogrammens andel har ökat 0,5 procentenhet det senaste året och kumulativt 0,8 procentenhet över två år.
Tabell: Antal antagna och tillväxt
Ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet antog flest elever. Ungefär hälften av samtliga elever antogs inom dessa. När det tredje största programmet, naturvetenskapsprogrammet, adderas samlade de tre programmen två tredjedelar av alla antagna elever.
El- och energiprogrammet var det i särklass mest populära yrkesprogrammet med 1 303 antagna, vilket är knappt fem procent av alla antagna bland redovisade program. Därefter följer övriga yrkesprogram med andelar från 2,5 procent eller mindre av alla antagna elever i årskurs ett.
De tre största programmen, vilka alla är högskoleförberedande program, hade positiv tillväxt det senaste året. I och med deras volymer innebar det att de stod för den antalsmässigt största tillväxten. De program som växte relativt mest var Försäljnings- och serviceprogrammet (16 procent), VVS- och fastighetsprogrammet (12 procent), Hantverksprogrammet (12 procent) och Industritekniska programmet (12 procent).
De program som hade störst negativ tillväxt det senaste året var Bygg- och anläggningsprogrammet (-18 procent), Estetiska programmet (-11 procent) och Teknikprogrammet (-7 procent). Teknikprogrammet och Estetiska programmet är program med relativt många elever, vilket medför att de minskar betydande även antalsmässigt.
Kommunala respektive fristående huvudmän
Kommunala huvudmän antog 14 556 elever (52 procent) medan fristående antog 13 503 elever (48 procent). Kommunala huvudmän antog tio procentenheter fler elever till högskoleförberedande program jämfört med vad de fristående gjorde.
Diagram: Antal antagna per huvudman
Elevunderlaget med antagna i årskurs ett har vuxit med 1 575 elever, eller sex procent, över de senaste fem åren. Den demografiska förändringen har fallit ut varierande över kommunala respektive fristående huvudmän. Inom högskoleförberedande program antogs cirka 900 fler elever hos fristående huvudmän år 2024 jämfört med 2020. Ungefär 200 fler elever antogs till högskoleförberedande program hos kommunala huvudmän. Inom yrkesprogram har antalet elever som antagits hos fristående huvudmän ökat med ungefär 250 elever, inom samma jämförelseperiod, medan antagna inom kommunalt anordnade yrkesprogram minskat med ungefär 100 elever.
Interaktivt diagram: Antal antagna över tid
Könstillhörighet och programval
Av 28 059 antagna elever var 52 procent pojkar och 48 procent flickor. Skillnaden utgör en volym om ungefär 1 000 elever. 84 procent av flickorna jämfört med 75 procent av pojkarna antogs till högskoleförberedande program.
Bilden av antagning uppdelat i pojkar och flickor visar att ett flertal program har tydligt ojämn balans mellan pojkar och flickor. I tabellen nedan kan programmen sorterats utifrån olika mått av obalans avseende pojkar och flickor.
Några av de studieförberedande programmen är de som har jämnast fördelning. Naturvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet samt International Baccalaureate har alla tre någorlunda jämn fördelning. De två förstnämnda omfattar samtidigt en betydande del av eleverna i årskullen. Barn- och fritidsprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet är de yrkesprogram som har jämnast fördelning. Tillsammans omfattar dessa fem program nära hälften av alla elever.
Övriga femton av tjugo program uppvisar en tydligt ojämn fördelning, där den ena könstillhörigheten är minst dubbelt så stor som den andra i respektive program. I de sex mest ojämna programmen skulle den mindre gruppen behöva bli mer än tio gånger så stor för att jämvikt ska uppnås.
Indexet beskriver hur många gånger sin storlek som den mindre gruppen behöver växa för att bli lika stor som den större. Om grupperna är exakt lika stora så är värdet 1,0. Om den mindre gruppen behöver bli dubbelt så stor för att jämvikt ska uppnås så är värdet 2,0.
Tabell: Fördelning mellan flickor och pojkar på nationella program
Pojkar antas i något högre utsträckning än flickor till kommunala skolor. I fristående skolor det nära jämvikt mellan pojkar och flickor. Flickor antas i större utsträckning i till högskoleförberedande program samtidigt som högskoleförberedande program i större utsträckning anordnas av kommuner. Det skulle tala för att flickor i större utsträckning skulle antas av kommunala huvudmän. Förklaringen behöver därför hittas på annat håll.
Tidigare studier har visat att flickor i större utsträckning pendlar ut från hemkommunen samtidigt som fristående huvudmän i större utsträckning etablerar sig strategiskt centralt i länet för att bli tillgängliga för större delar av länet. Förklaringen till att fler pojkar antas till kommunala skolor kan därför sökas i pendlingsbeteendet genom att fler pojkar stannar kvar och studerar i hemkommunen där det i många kommuner finns ett större utbud av platser hos hemkommunen som huvudman.