Pendlingsmönster

Här analyseras pendlingsmönster i gymnasieregionen, det vill säga hur väl utbudet av gymnasieskolor och program matchar efterfrågan i olika kommuner. Det beskriver hur många elever som antogs i gymnasieskola i sin egen kommun respektive i skola i en annan kommun, samt vilka mönster som kan urskiljas kring elevernas rörlighet. Beskrivningarna omfattar de elever som antogs till skolår ett hösten 2024.

Det här kapitlet beskriver pendlingsmönster i gymnasieregionen. Analys och beskrivning utgår från elever som antogs till skolår ett hösten 2024, i gymnasieskola i sin egen kommun respektive i skola i en annan kommun. Elever som antogs i annan kommun än hemkommunen benämns fortsättningsvis pendlare.  

Interaktivt diagram: In- och utpendling från kommunerna

Instruktion: Välj kommun i rullisten högst upp för att se in- och utpendling.

Pendling i nationella program 

Av elever i nationella program, exklusive anpassad gymnasieskola, antogs 51 procent i annan kommun än hemkommunen. Om elever som bor i Stockholms stad exkluderas i analysen antogs 66 procent som pendlare. Omfattningen av pendling över kommungränserna har varit relativt konstant i länet sedan år 2020. 

Stockholms stad är länets tydliga centrum. Elever pendlar till Stockholms stad från alla övriga kommuner. Alla kommuner har dock sina elever fördelade över flera lägeskommuner. Andra kommuner med omfattande inpendling är Nacka, Täby, Huddinge och Botkyrka.  

Ömsesidigt beroende 

Inpendlingskommunerna var genomgående även beroende av skolor i andra kommuner. Av Stockholms stads elever antogs 22 procent i annan kommun, vilket med anledning av kommunens storlek är ett omfattande antal elever. Motsvarande andelar utpendlare i andra inpendlingskommuner var 37 procent från Nacka, 39 procent från Täby, 67 procent från Botkyrka och 80 procent från Huddinge. Närhet och restid har betydelse för elevernas val men exemplen Huddinge och Botkyrka visar att närhet i egen kommun inte särskilt väl förklarar var elever väljer att studera. Båda kommunerna är inpendlingskommuner samtidigt som den stora majoriteten av kommunens egna elever valde att pendla ut till annan kommun.  

Det regionala utbudet gör att en kommun kan avstå från att anordna gymnasieutbildning. Vaxholm saknar helt gymnasieskolor inom sina gränser. Ekerö saknar gymnasieskolor med nationella program. 

Vilka pendlar? 

Av de elever som pendlar antogs 46 procent hos kommunala huvudmän medan 54 procent antogs hos fristående. Inom högskoleförberedande program antogs 49 procent som pendlare medan yrkesprogrammen antog 56 procent pendlare.  

Alla de nationella programmen präglas av pendling. Humanistiska programmet har minst pendling, 42 procent, medan Naturbruksprogrammet har 70 procent pendlare, vilket är den högsta andelen. 

Förändringar har varit marginella och inom enstaka procentenheter över de senaste fem åren.  

Delregionalt gymnasiekluster i nordost 

Kommunerna Täby, Vallentuna, Österåker, Upplands Väsby, Danderyd och Vaxholm bildar tillsammans en enhet som kan beskrivas som ett delregionalt gymnasiekluster. Där antogs 2 986 elever. 74 procent av eleverna som bodde i nämnda kommuner i nordost antogs inom kommuner i klustret.  

Inom klustret finns omfattande intern pendling i flera riktningar. Täby och Danderyd har betydande inpendling medan Vallentuna och Österåker har viss inpendling. Upplands Väsby har marginell inpendling från just dessa kommuner men har betydande utpendling till framför allt Täby. Vaxholm har ingen gymnasieskola inom kommunens gränser men 72 procent av eleverna pendlar till flera kommuner inom klustret.  

61 procent av eleverna med hemkommun inom klustret pendlar. Det är i ungefär lika stor omfattning som i länet generellt. 17 procent av eleverna pendlar till Stockholms stad vilket kan jämföras med 36 procent för övriga kommuner i länet.  

Klustret i nordost skiljer sig från andra delgeografier med kommuner som har in- och utpendling till varandra. Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem och Södertälje är fem kommuner som har tydliga flöden mellan varandra. Flödet är i huvudsak i norrgående riktning. Den nordligaste kommunen, Huddinge, har därmed stor inpendling från söder men har samtidigt mycket stor utpendling till Stockholms stad. Trots stort utbyte mellan kommunerna är ändå Stockholms stad den i särklass vanligaste lägeskommunen för utpendling för elever som bor i Botkyrka, Huddinge, Nykvarn, Salem och Södertälje. Sammantaget pendlar 39 procent av eleverna i dessa kommuner till Stockholms stad.  

Introduktionsprogram och pendling 

De olika introduktionsprogrammen är individuellt alternativ, programinriktat val, yrkesintroduktion samt språkintroduktion. I dessa antogs 1 019 elever av 3 522 i annan kommun än hemkommunen. Det var 29 procent av eleverna. I programinriktat val och yrkesintroduktion antogs 51 respektive 44 procent som pendlare. Samtliga yrkesinriktningar inom programinriktat val och yrkesintroduktion präglades av pendling.  

Elever inom individuellt alternativ antogs i större utsträckning för studier i hemkommunen. Endast 12 procent av eleverna antogs där som pendlande. Inom språkintroduktion antogs endast 6 procent som pendlande. Individuellt alternativ och språkintroduktion är i hög grad utformade från ett individuellt behov. Eleverna i de programmen kan vara i behov av flera samtidiga kommunala stödinsatser, vilket gör att hemkommunen oftare behöver ta ett helhetsansvar för eleven via de programmen. Inom individuellt alternativ är 26 procent av eleverna antagna hos fristående huvudmän. Av elever inom språkintroduktion är endast fyra procent antagna hos fristående huvudmän. 

Anpassad gymnasieskola 

De anpassade programmen är individuellt program samt nio yrkesinriktade program (länk till annan text i den här rapporten). I dessa antogs 167, det vill säga 42 procent, av de 402 eleverna i annan kommun än i hemkommunen. Alla inriktningar präglas av att mellan 24 och 52 procent pendlar.  

Tabell: Länsövergripande matris

 

 

 

 

 

 

 

Visa cookie-information