Ny metod på broar kan stärka det suicidpreventiva arbetet
Exempelbild på en roterande cylinder på en bro i Sydkorea.
Hur kan den fysiska miljön bidra till att förebygga suicid? I ett pilotprojekt undersöker Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, en ny metod som ska göra det svårare att klättra över broräcken. Projektet, som möjliggjorts med statliga stimulansmedel, visar hur det förebyggande arbetet är ett gemensamt samhällsansvar där flera aktörer behöver bidra.
När hela samhället behöver vara med
För att förebygga suicid krävs insatser från flera delar av samhället, enligt Johan Fredin-Knutzén, sakkunnig suicidprevention i transportsystemet, psykolog och doktorand vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP.
– Självmordsprevention handlar om att minska lidande och skapa de förutsättningar som människor behöver för att kunna ta sig igenom svåra kriser och vilja leva vidare, säger han.
Eftersom suicid orsakas av många olika faktorer behövs, enligt Johan Fredin-Knutzén, ett brett folkhälsoarbete. Det förebyggande arbetet kan därför inte bäras av en enskild aktör. Vård, kommuner, myndigheter och andra samhällsaktörer behöver tillsammans skapa miljöer och strukturer som minskar risker och skyddar människor i utsatta stunder.
– Alla delar av samhället behöver delta i det självmordspreventiva arbetet, säger han.
Åtgärder som kan göra skillnad i rätt ögonblick
En viktig utgångspunkt i projektet är att suicidalitet och suicidrisk ofta kan förändras snabbt. Tankar och avsikter kan skifta från dag till dag, timme till timme eller till och med minut för minut. Just därför kan åtgärder på särskilda riskplatser spela en viktig roll i det förebyggande arbetet.
– Det är en avgörande del av självmordspreventionen att kunna avbryta den suicidala processen eller skydda personen just i de stunder när sårbarheten är som störst och risken för självskada är som högst, säger Johan Fredin-Knutzén.
Enligt honom finns det flera studier som visar att skydd på broar och andra riskplatser kan förebygga suicid just där åtgärderna sätts in, utan att problemen flyttas till närliggande platser. Den metod som nu undersöks är däremot ny och har hittills bara studerats i begränsad omfattning.
Först i Europa med att undersöka metoden
I pilotprojektet undersöker NASP roterande cylindrar som monteras ovanpå befintliga staket eller räcken på broar. Cylindrarna höjer barriären något, men gör det samtidigt betydligt svårare att klättra över eftersom de snurrar.
Metoden har redan använts på relativt många broar i Sydkorea, men ännu inte prövats i Europa.
– Vi är nu först i Europa med att studera om detta kan implementeras här, säger Johan Fredin-Knutzén.
Han pekar på flera möjliga fördelar jämfört med de lösningar som oftast används i dag. Höga staket påverkar både utsikten från bron och brons arkitektoniska uttryck i större utsträckning. Nät under broar kan vara mer skonsamma ur det perspektivet, men är samtidigt en dyrare lösning. De roterande cylindrarna kan därför bli ett alternativ som både är mindre visuellt ingripande och mer kostnadseffektivt.
– Rullande cylindrar är troligtvis den billigaste åtgärden, vilket möjliggör skalbarhet och implementation på flera platser, säger han.
Det gör metoden intressant också i ett större förebyggande perspektiv. Åtgärder behöver inte bara fungera i teorin, utan också vara möjliga att använda på fler platser där de kan göra nytta.
Stimulansmedel och samverkan drev arbetet framåt
NASP leder projektet i samarbete med Södertälje kommun och teknikkonsulter. Under 2025 genomfördes en teknisk förstudie med hjälp av statliga stimulansmedel.
– De har varit avgörande för att vi så snabbt och effektivt kunnat undersöka detta, säger Johan Fredin-Knutzén.
Samtidigt lyfter han fram samverkan som en förutsättning för att utveckla suicidpreventiva insatser. Förutom Södertälje kommun har även andra kommuner i länet och Trafikverket bidragit med inspel i arbetet.
– Samarbete är en förutsättning för att driva utveckling och aktiviteter som minskar suicidtalen, säger han.
Projektet blir därmed ett konkret exempel på hur stimulansmedel och samarbete mellan flera aktörer kan bidra till att pröva och utveckla nya förebyggande arbetssätt.
Förhoppningen är ett nytt verktyg i det förebyggande arbetet
Nästa steg är att undersöka hur metoden fungerar i svenska förhållanden, både när det gäller effekt på suicidtalen, tekniska förutsättningar i nordiskt klimat och hur lösningen förhåller sig till svenska och europeiska regelverk.
Om resultaten blir som förväntat hoppas Johan Fredin-Knutzén att metoden kan bli ett viktigt stöd i det fortsatta suicidpreventiva arbetet.
– Vi hoppas att detta blir ett viktigt verktyg i det systematiska suicidpreventionsarbetet som håller på att ta fart i många kommuner, säger han.
Läs mer
Läs mer om hur tjänstestyrgruppen Vård i samverkan har beslutat hur de länsgemensamma statliga stimulansmedlen för psykisk hälsa och suicidprevention ska användas i Stockholms län under 2026.