Regional handlingsplan för klimatanpassning i Stockholms län
Storsthlm är remissinstans och lämnar synpunkter på remissen utifrån Storsthlms roll som samverkansorganisation för Stockholms läns kommuner. Storsthlm yttrar sig i första hand över handlingsplanens syfte och mål samt genomförandeprocess och metod som ligger till grund för framtagandet av remissversionen.
Sammanfattning av Storsthlms synpunkter
- Storsthlm ser positivt på att Länsstyrelsen tar fram en Regional handlingsplan för klimatanpassning.
- Storsthlm bedömer dock att arbetet med att ta fram handlingsplanen inte är tillräckligt förankrat på kommunledningsnivå.
- Storsthlm kan konstatera att behovet av samverkan och tydlig vägledning i frågor kopplat till klimatanpassning är angeläget, men ser också att kommunerna i stor utsträckning identifierat utmaningarna.
- Storsthlm anser att handlingsplanen behöver arbetas fram i närmare samarbete med kommunerna och att detta behöver föregås av ett tydligare förankringsarbete på såväl tjänstemanna- som politisk nivå.
- Storsthlm menar att remissversionen av planen är alltför allmänt hållen för att utgöra ett konkret stöd för kommunerna och att den mer kan betraktas som ett kunskapsunderlag med en beskrivning av Länsstyrelsens interna arbete.
- Storsthlm föreslår att Länsstyrelsen gör ett omtag i processen med framtagandet av handlingsplanen. Gärna utifrån den arbetsmodell som användes både vid framtagandet av den Regionala vattenförsörjningsplanen och den Regionala masshanteringsstrategin.
- Storsthlm ser med fördel att framtagandet av en Regional handlingsplan för klimatanpassning läggs under Regionala miljö- och samhällsbyggnadsrådet.
- Storsthlm gör bedömningen att det behöver framgå av handlingsplanen hur kommunerna och Länsstyrelsen ska lösa gemensamma utmaningar tillsammans.
Beskrivning av synpunkterna
Storsthlm ser positivt på att Länsstyrelsen tar fram en Regional handlingsplan för klimatanpassning vars syfte är att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.
Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. För länet innebär det att: Stockholms län ska vara ett långsiktigt hållbart och robust län som aktivt möter klimatförändringarna genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.
För att nå målet har det inom ramen för handlingsplanen tagits fram tre effektmål. Effektmålen anger önskvärda förändringar i länet. Målen har utvecklats utifrån uppföljning av kommunernas arbete, vilka anpassningsbehov som finns och i dialog med en referensgrupp bestående av sex kommuner, Region Stockholm och Trafikverket. Handlingsplanen ska bidra till följande effektmål:
- Kommunerna i länet arbetar systematiskt med klimatanpassning
- Länets aktörer samverkar i klimatanpassningsarbetet
- Länsstyrelsen arbetar för ett långsiktigt hållbart och robust län som kan möta klimatförändringarna.
Storsthlms synpunkter
Förankringsprocessen är primär för genomförandet av handlingsplanen.
Klimatanpassning är en prioriterad fråga för kommunerna. Och majoriteten av länets kommuner arbetar med klimatanpassning samt har ett uttalat politiskt stöd för att frågorna ska prioriteras. Cirka hälften av kommunerna har även tagit fram strategier för klimatanpassning, men relativt få kommuner har tagit fram handlingsplaner.
Storsthlm anser mot bakgrund av ovanstående att den Regionala handlingsplanen för klimatanpassning måste utgöra ett välförankrat beslutsstöd i det kommunala arbetet med klimatanpassning och att remissversionen inte når upp till det behovet.
Politiska beslut och samverkan är avgörande för handlingsplanens måluppfyllelse.
Storsthlm kan konstatera att behovet av samverkan och tydlig vägledning i frågor kopplat till klimatanpassning är angeläget, men ser också att kommunerna i stor utsträckning identifierat utmaningarna.
Storsthlms bedömning är att handlingsplanen behöver arbetas fram i närmare samarbete med kommunerna och att detta behöver föregås av ett tydligare förankringsarbete på såväl tjänstemanna- som politisk nivå. Detta gäller särskilt åtgärder kopplade till effektmålen i kapitel 6, som för att få avsedd effekt behöver beslutas politiskt.
Storsthlm föreslår att Länsstyrelsen gör ett omtag i arbetet med handlingsplanen.
Storsthlm anser att remissversionen av planen är alltför allmänt hållen för att utgöra ett konkret stöd för kommunerna och mer kan betraktas som ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Länsstyrelsens interna arbete.
Storsthlm föreslår därför att Länsstyrelsen gör ett omtag i processen med framtagandet av handlingsplanen, gärna utifrån den arbetsmodell som användes både i arbetet med den Regionala vattenförsörjningsplanen och den Regionala masshanteringsstrategin, som är två samverkansinriktade dokument med stor förankring bland de regionala parterna och kommunerna.
I båda fallen var processen från början förankrad på högsta ledningsnivå i kommunerna och även styrgrupper kopplade till uppdragen var bemannade på högre tjänstemannanivå. Även arbets- och referensgrupper var i de fallen bemannade med tjänstemän som hade mandat från sina respektive kommunledningar.
Länsstyrelsen skriver i remissversionen att den ska ”arbeta för en för länet gemensam avsiktsförklaring” och ”där berörda kommuner och vid behov andra aktörer i länet kan fatta beslut om att ställa sig bakom åtgärderna i kapitel 6.1 om stärkt regional samverkan kring länets klimatanpassning samt i kapitel 6.2 om kommunernas systematiska arbete med klimatanpassning.” Storsthlm är av uppfattningen att en väl förankrad och på kommunledningsnivå beslutad handlingsplan skulle kunna ligga till grund för en sådan avsiktsförklaring.
Använd Miljö-och samhällsbyggnadsrådet som plattform i det fortsatta arbetet.
Storsthlm ser med fördel att framtagandet av en Regional handlingsplan för klimatanpassning läggs under Regionala miljö- och samhällsbyggnadsrådet, (MSR), i likhet med både den Regionala vattenförsörjningsplanen och Regionala masshanteringsstrategin.
MSR är en effektiv plattform för samarbeten mellan Länsstyrelsen, Trafikverket, Storsthlm, Region Stockholm, Stockholms stad och representanter från Storsthlms kommundirektörsgrupp. Syftet med MSR är att skapa ett tvärsektoriellt samarbete mellan förvaltningar och myndigheter för att tillsammans hantera miljö- och samhällsbyggnadsfrågor som är viktiga för regionen. Det finns även en direkt koppling mellan MSR och Kommundirektörsgruppen samt KSO-nätverket på Storsthlm.
Det behöver framgå av handlingsplanen hur kommunerna och Länsstyrelsen ska lösa gemensamma utmaningar tillsammans.
Det är i kommunerna som den fysiska klimatanpassningen genomförs och därför behöver handlingsplanen beskriva en gemensam problembild samt hur kommunerna och Länsstyrelsen tillsammans kan lösa identifierade problem och utmaningar. Storsthlm föreslår därför att handlingsplanen tar sin utgångspunkt i mellankommunal samverkan och pekar ut åtgärder som behöver prioriteras samt att ansvariga aktörer involveras och kan påverka handlingsplanens slutliga utformning. Detta kräver som tidigare beskrivits att arbetet med att ta fram handlingsplanen är förankrat på kommunledningsnivå.