“Vissa val upplevs aldrig som möjliga” – så formas ungas framtidsvägar

Under det sista av Storsthlms seminarier om valkompetens hölls en avslutande pandeldiskussion. Vi ställde några frågor till Ulrika Sultan, gästforskare inom ingenjörsutbildningsvetenskap, och Tomas Selin, kommunalråd, c, och nämndordförande i Huddinge kommun samt ordförande i Storsthlms politiska styrgrupp.

Ulrika Sultan har särskilt fördjupat sig i hur ungas intressen och föreställningar formas, med fokus på hur ungas val formas. Trots att unga i dag möter fler valmöjligheter än någonsin visar forskning att utbildnings- och yrkesval fortfarande följer tydliga mönster.

–  Många väljer vägar som ligger nära deras uppväxtmiljö, inte nödvändigtvis av brist på ambition utan för att vissa alternativ aldrig riktigt upplevs som möjliga. Det handlar om mer än information.

Hon säger att föreställningar om vad som är “för någon som jag” formas tidigt och påverkas av omgivning, förväntningar och vilka livsbanor som syns och bekräftas:

– I en tid av osäkerhet tenderar dessutom många unga att göra mer försiktiga och strategiska val, snarare än att utforska brett.

Vad krävs för att bryta mönstren och vidga elevernas perspektiv?

– I skolan behöver vi gå bortom att enbart informera om val. Elever behöver få möta olika perspektiv, yrken och livsresor på riktigt. Det handlar om att vidga deras erfarenhetshorisonter och aktivt utmana begränsande normer och förväntningar, säger Ulrika Sultan.

Samtidigt krävs bredare samhällsförändringar.

– Segregation och brist på representation riskerar att förstärka snäva framtidsbilder. Om vissa vägar aldrig syns som realistiska alternativ, blir de heller aldrig valda. Att vidga ungas perspektiv handlar därför inte bara om att öppna dörrar utan om att få fler att faktiskt se dem som möjliga att gå igenom. Här spelar möjligheten till prao, APL och LIA stor roll.

Vad innebär detta för skola och huvudmän?

–  Alla barn och elever ska få en god bild av sina framtidsmöjligheter, då måste vi utmana både normer och förväntningar från omgivningen. Det kräver ett målmedvetet arbete för ökad likvärdighet, säger Tomas Selin.

Hur kan arbetet stärkas på strategisk nivå?

–  Vi måste skapa strukturer för samverkan, inom verksamheten samt med näringsliv och branscher. Inom Stockholmsregionen har vi collegesamverkan, branschråd och mycket annat, men också ett brus att nå igenom, vilket kräver att vi ger våra skolor schyssta förutsättningar, säger Tomas Selin.

För att komma vidare krävs förutom de strukturer för samverkan Tomas Selin nämner även att skolor och huvudmän fortsätter att utveckla arbetet tillsammans, där de delar erfarenheter och former för hur undervisning, vägledning och organisation kan hänga ihop i praktiken.

Läs också: Stort engagemang för ungas valkompetens i Storsthlms seminarieserie