Ny handbok ska stärka KAA-arbetet i länet
En uppdaterad handbok för Kommunala aktivitetsansvaret, KAA, i Ungdoms- och elevdatabasen, UEDB, har tagits fram inom Storsthlm. Syftet är att skapa större samsyn kring registrering av KAA-arbetet och därmed bidra till ett mer likvärdigt och träffsäkert KAA-arbete i Stockholms län.
Den tidigare handboken var i behov av uppdatering – både i förhållande till hur UEDB används idag och till de krav som ställs i rapporteringen till SCB. I arbetet med den nya handboken har därför både struktur, innehåll och exempel setts över och anpassats.
Arbetet har genomförts tillsammans med en arbetsgrupp av KAA-samordnare från länets kommuner. Genom gemensamma diskussioner har gruppen inte bara uppdaterat innehållet, utan också fördjupat sig i hur olika delar av statistiken tolkas och används i praktiken. Kenan Kasimoglu, utbildningshandläggare i Danderyd, har varit med i arbetsgruppen som arbetat med den nya handboken.
Vad har varit mest värdefullt i arbetet med den nya handboken?
– I arbetsgruppen har vi kommit från olika kommuner, och kommuner organiserar KAA-arbetet på olika sätt beroende på kommunernas storlek och resurser. I vårt arbete såg vi att vi tolkar vissa saker olika och utför arbetet på olika sätt. Vi registrerar våra insatser på olika sätt och har liten överblick över hur det ska leda till SCB-rapportering, säger Kenan Kasimoglu.
Kenan Kasimoglu.
Däremot, oavsett hur man organiserar arbetet, behöver det redovisas på samma sätt så att statistiken blir rätt, menar han. Det mest värdefulla med det arbetet är att det ska leda till en standardiserad rapportering.
Har arbetet påverkat hur du ser på registrering och statistik inom KAA?
– Definitivt. För det första har handboken blivit mer tillgänglig i mitt arbete. Tidigare har den varit mer som en bruksanvisning, om man får säga så – något man vet finns, men sällan läser. Det är lätt att bara köra på och ibland testa sig fram, “learning by doing”.
Med målet att stärka arbetet med KAA
– Målet har varit att skapa ett gemensamt stöd som både underlättar det dagliga arbetet och bidrar till en mer likvärdig grund för uppföljning och utveckling, säger Åsa Helsing, processledare på Storsthlm.
En mer likvärdig statistik är i sig inget mål, utan ett medel för att stärka arbetet med KAA, menar Åsa. När registreringen blir mer enhetlig skapas bättre förutsättningar att följa upp arbetet, identifiera behov och sätta in rätt insatser i rätt tid. Det ökar möjligheten att komma i kontakt med unga tidigare, erbjuda stöd som faktiskt gör skillnad och att lära av varandra i länet.
– I förlängningen handlar det om att förkorta ungas tid i utanförskap och ge fler unga möjlighet att återvända till studier eller ta steget in i arbete, säger Åsa Helsing.