2020-03-05 | Nyhet

Hur ska länets kommuner klara skolbristen?

Sedan 2011 söker och antas eleverna på lika villkor till samtliga gymnasieskolor och nationella program i hela gymnasieregionen, det vill säga i alla kommuner i Stockholms län, inklusive Håbo kommun. Det gör att valmöjligheterna ökar för den enskilda eleven, samtidigt som kommunerna kan samplanera utbudet för att höja kvaliteten och hålla nere kostnaderna.

Gymnasiebehovsrapporten, som årligen sammanställs av Storsthlm, visar att länet behöver 22 000 nya gymnasieplatser under en tioårsperiod för att kunna möta de växande elevkullarna.

Fristående skolor står idag för en stor del av länets nuvarande gymnasieutbud, närmare bestämt 42 procent. Utan friskolorna kommer kommunerna ha svårt att klara kapacitetsökningen framöver. Det handlar både om att antalet platser på befintliga friskolor behöver öka och att nya friskolor behöver etableras.

Om dagens fördelning mellan kommunala och fristående skolor ska behållas, behöver friskolorna bidra med drygt 9 000 nya platser i Stockholms län de närmaste åren. Därför frågade sig Mats Gerdau (M), förbundsordförande Storsthlm och kommunstyrelsens ordförande i Nacka, Anna-Lena Johanson (L), första vice ordförande Storsthlm och kommunalråd i Sollentuna, Ebba Östlin (S), andra vice ordförande Storsthlm och kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, och Christina Eklund (M), ordförande för Storsthlms styrgrupp för gymnasieregionen samt kommunalråd i Huddinge, vart Skolinspektionen vill att eleverna ska ta vägen när de på felaktiga grunder ger avslag på ansökningar för nya gymnasieskolor, i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 3 februari.

Läs debattartikeln på Svenska Dagbladets hemsidalänk till annan webbplats

Den 5 mars deltog Mats Gerdau, tillsammans med bland andra Skolinspektionen i ett seminarium arrangerat av Friskolornas riksförbund. Deltagarna diskuterade möjligheten för Sverige att klara bristen på platser inom både grundskolan och gymnasieskolan med tanke på de växande elevkullarna. Det kom flera förslag om hur Skolinspektionen och friskolorna kan kroka arm för att klara den kommande utmaningen.

– Jag skulle önska att Skolinspektionen hade ett mer flexibelt sätt att bedöma behoven på och att man tog mer hänsyn till regionala befolkningsprognoser. Ett förslag är att införa en enklare prövning för de stora välrenommerade aktörerna som man vet klarar av att driva skolor och att istället ha en hårdare prövning för nya oetablerade aktörer, sa Mats Gerdau.