2020-11-02 | Nyhet

Kartläggning av kommunernas trygghetsarbete

Storsthlm har under våren kartlagt hur kommunerna i Stockholms län arbetar för att öka tryggheten hos sina medborgare. Kartläggningen har fokus på samverkan mellan kommuner och hinder för det kommunala trygghetsarbetet.

Kommunerna i Stockholms län har gett Storsthlm i uppdrag att kartlägga kommunernas trygghetsarbete. Detta för att stötta kommunerna i arbetet med medborgarnas ökade upplevelse av otrygghet. Kartläggningen, som genomfördes under januari och februari 2020, visar att kommunerna har gjort stora satsningar på det trygghetsskapande arbetet de senaste åren och att de kommit väldigt långt i arbetet. Länsstyrelsen har idag ett uppdrag att stötta kommunerna i deras brottsförebyggande arbete. Stödet ges genom att samla kommunerna för erfarenhetsutbyte i frågorna. I flera delar fungerar samverkan mellan kommunerna idag väl, dels till följd av kommunernas stora satsningar, dels länsstyrelsens stödjande arbete. Kartläggningen visar dock på några utvecklingsområden.

När det kommer till frågan om mer samverkan mellan kommunerna behövs är kommunerna i kartläggningen inte helt eniga. 21 av 23 kommuner uppger att de redan samarbetar med någon eller några andra kommuner eller stadsdelar i trygghetsarbetet. De som ser behov av ytterligare samverkan lyfter till exempel utbildningsinsatser, ansökningar om medel för forskning, samverkan kring brottslighet och narkotikafrågor då det rör sig över kommungränserna.

Ungefär två tredjedelar av kommunerna nämner att samhällsbyggnadsförvaltningarna är med på olika sätt i kommunens trygghetsarbete. I flera kommuner deltar till exempel samhällsbyggnad i det strategiska arbetet när det gäller långsiktig planering för en trygg och säker samhällsbyggnad. Flera lyfter fram detta som ett viktigt utvecklingsområde.

Brist på långsiktighet, tydliga mål och resurser i arbetet - det är något som i stort sett samtliga kommuner ser som hinder i det kommunala trygghetsarbetet. De flesta välkomnar regeringens initiativ att lagstadga om kommunens ansvar för brottsförebyggande arbete. Att det inte är så nu gör kommunens ansvar för medborgarnas trygghet otydlig, menar många.

Flera lyfter den interna samverkan inom kommunen som avgörande för trygghetsarbetet – men också att den är svår att få till. Här menar flera till exempel att skolan och arbetet med våld i nära relation skulle kunna vara mer integrerade i det kommunövergripande trygghetsarbetet.

Flera intervjuade nämner medias och sociala medias roll i sammanhanget och utifrån det kommunens ansvar att utveckla sin kommunikativa förmåga på ett sätt som leder till ökad trygghet för medborgarna. Flera kommuner har tagit fram kommunikationsstrategier och genomfört konkreta insatser för att åstadkomma detta, men många pekar ut detta som ett viktigt utvecklingsområde.

Olika vägar framåt

I rapporten, som sammanställer kartläggningen, beskrivs det som kommunerna identifierat som möjliga vägar framåt i arbetet. Bland annat kan framgångsfaktorer som kommunövergripande samverkan och intern samverkan inom kommunen utvecklas.

– Kartläggningen visar att medborgarnas trygghet är en högt prioriterad fråga för länets alla kommuner. En utökad samverkan mellan kommunerna kring valda områden skulle kunna vara en möjlig väg framåt i arbetet, säger Tina Trygg som är processledare på Storsthlm och som lett arbetet med kartläggningen.

Tina vill särskilt lyfta fram potentialen som kommunerna ser i samverkan mellan social- och samhällsbyggnadsförvaltningar, så att trygghetsfrågorna på ett tydligt sätt finns med från start och under hela processen när kommuner planerar och bygger områden och städer.