2019-05-20 | Nyhet

Ökad kommunikation och samverkan kring gymnasiebehovet

Ett femtiotal representanter från kommuner och fristående gymnasieskolor samlades i maj till regional dialog om hur gymnasieregionen kan möta de växande elevkullarna framöver. Drygt 22 000 nya gymnasieplatser behövs fram till 2027 visar rapporten Gymnasiebehovet 2019.

Bild på Christina Eklund, ordförande i styrgruppen för gymnasieregionen

Christina Eklund, ordförande i styrgruppen för gymnasieregionen

Rapporten, som ges ut för femte året, visar att antalet ungdomar i gymnasieåldern beräknas öka från drygt 77 000 till 97 100 personer mellan 2018 och 2027. Ökningen innebär att det kommer att krävas cirka 22 000 nya gymnasieplatser fram till 2027. Enbart kostnaderna för den förväntade elevökningen beräknas stiga med 6 miljarder, från 9 till 15, vilket även kan uttryckas i ett behov av 20 nya gymnasieskolor och 1 500 nya lärare.

– Ska vi klara utmaningen så måste kommunerna tänka nytt, säger Christina Eklund, ordförande i styrgruppen för gymnasieregionen och till vardags kommunalråd i Huddinge med ansvar för gymnasie-, högskole- och arbetsmarknadsfrågor. Vi kan inte utgå från att bara bygga nytt, utan vi behöver en gemensam planering för hur vi kan etablera fler platser. Det kan till exempel handla om att samplanera nybyggnationer, att bygga till befintliga skolor, hyra lokaler eller samverka med näringslivet. Vi behöver tänka tillsammans och tänka alternativt!

Vård och omsorg snabbast växande program

Samhällsvetenskapsprogrammet är det största programmet med 5 400 antagna elever, och ekonomiprogrammet har seglat upp som ny tvåa med 4 800 antagna elever. Bland yrkesprogrammen är el- och energiprogrammet störst med 1 110 elever. Det snabbast växande yrkesprogrammet är vård- och omsorg, som har växt med 45 procent de senaste åren.

– Vi behöver utveckla yrkesprogrammen så att de blir mer attraktiva för våra ungdomar. De är en viktig pusselbit och genom samplanering kan vi skapa fler platser där det behövs, säger Christina Eklund.

Tydliga resmönster hos eleverna

En av de tydligare trenderna i rapporten är att alltfler ungdomar söker till gymnasieskolor utanför sin hemkommun. Totalt reser 33 500 elever över en kommungräns för att komma till sin skola, men av dessa reser endast 1 av 5 längre än till någon av grannkommunerna.

Det här var också i fokus för dialogen – att arbeta systematiskt med att samplanera gymnasieexpansionen utifrån elevernas rörelsemönster. Under dagen talades det om så kallade kommunkluster, inom vilka grannkommunerna i praktiken delar på samma elevunderlag. I vår region finns det totalt fem stycken, ett exempel är Botkyrka, Gnesta, Huddinge, Nykvarn, Salem och Södertälje.

Kartläggningsfas i kommunkluster

På det efterföljande styrgruppsmötet fattades beslut om att, mellan de regionala träffarna, påbörja den gemensamma planeringen inom de kommunkluster som kan skönjas i elevernas resmönster. Roger Svanborg, verksamhetschef för utbildning och arbetsmarknad, ser stora fördelar med att jobba tätare och mer fokuserat i mindre grupper.

– Det här är ett sätt att intensifiera och effektivisera det gemensamma arbetet, vilket förhoppningsvis leder till fler praktiska goda exempel och därmed ett bättre diskussionsunderlag inför de regionala sammanhangen, säger Roger Svanborg.

Tanken är att samtliga aktörer i gymnasieregionen, både kommunala och fristående huvudmän, ska delta i dialogen och samplaneringen för att möta de kommande utmaningarna, menar han.

– Syftet med samordnad planering är att öka vårt gemensamma ansvarstagande i att hantera kapacitetsökningen och därmed värna om varje elevs fria val.

Varför gemensam gymnasieregion?

Den gemensamma gymnasieregionen bygger på ett samverkansavtal som syftar till att få fler elever i länet att ta en gymnasieexamen. Med regional samverkan kan kommunerna tillsammans erbjuda ett mer heltäckande utbud än eleverna hade haft tillgång till i den egna hemkommunens gymnasieskolor. Vi har även en bättre möjlighet att stärka kopplingen mellan programutbudet och kompetensförsörjningsbehovet.

– Den regionala dialogen visar vilket stort engagemang det finns för frågorna, och dagens diskussioner är ett konkret exempel på hur vi kan gå från ord till handling tillsammans. Grundfundamentet är att utgå från elevernas val, avslutar Christina Eklund och sedan planera tillsammans där alla aktörer bidrar, avslutar Christina Eklund.

Industritekniska programmet: Minsta nationella programmet, Obehöriga till nationellt program efter årskurs 9: 10,9%, Andel sökande till ett yrkesprogram: 21,2%, Antal gymnasieskolor: 180 totalt, varav 58 kommunala och 122 fristående gymnasieskolor, Samhällsvetenskapsprogramet: största programmet, Antal elever i gymnasieskolan i regionen: 77 221, Andel som går i en fristående skola: 42%, Andel om går i en kommunal skola: 58%

Snabbfakta om gymnasieregionen läsåret 2018/2019, ur rapporten Gymnasiebehovet 2019.